Forskning om barnbibliotek har inte alltid legat högt på listan. Men under de senaste åren har både högskolestudenter och forskare börjat göra just detta. Och det visar sig att Folkbiblioteken och i detta fall barnboksbibliotekarierna har en mycket viktig roll.

En sammanfattning av forskning och studier som gjorts under 2010 – 2022 om barnbibliotek, har nyligen kommit ut på uppdrag av Region biblioteken i Stockholm.
Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt är titeln på boken och är sammanställd av Amira Sofie Sandin, universitetslektor och Emma Berge Kleber, universitetsadjunkt.

– Vi fick uppdraget att ta vid efter den senaste forskningsöversikten som sträckte sig fram till 2006, berättar Emma Berger Kleber. Så mycket har ju hänt i vår omvärld sedan dess. Lagar har ändrats, vi har haft en pandemi för att inte tala om teknikutvecklingen.

Boken har fem huvudteman berättar Amira Sofie. Bland dem går att läsa om Barnbibliotekets uppdrag och historiska utveckling där pandemi och andra kriser har påverkat verksamheten. Ett annat tema är att målgruppen barn och unga ses i ett vidare perspektiv. Forskning görs om funktionsvariationer, annat modersmål än svenska samt nationella minoriteter och hur det fångas upp av biblioteken.

Forskning på master – och magisternivå

På frågan om hur processen har gått till att sammanställa denna bok svarar Amira Sofie Sandin och Emma Berge Kleber att det har varit genom breda sökningar i databaser, på barnboks bibliotek och på olika universitets hemsidor och sedan har de valt de uppgifter som är gjorda på magister och mastersnivåer. Boken riktar sig till forskare och studenter för att de ska se var det kan saknas forskning inom detta område. Men den är också menad som ett inspirations – och reflektions material för barnboks bibliotekarierna.

Läshundar ökar läslusten

– Vi har inte gjort någon egen analys utan sett till vad det finns forskning om och vad som saknas, berättar Amira Sofie. Vill man veta mer så går man till de studierna som det hänvisas till i boken. Man kan se det som ett smörgåsbord.
– Att se att det är härligt att ha så mycket kunskap samlade i en volym fyller Emma i. Hon berättar om att det bland annat har gjorts studier om så kallade läshundar – där barn läser för en hund. Detta visar sig öka läslusten och ta bort prestation och krav som ofta kan finnas i skolan. Man vill öka fritids – och nöjesläsningen som är så positiv.

Folkbiblioteken erbjuder läsupplevelser

– Slutsatsen är att Folkbiblioteken är så oerhört viktiga som ger läsning och läsupplevelser på fritiden säger Amira Sofie med eftertryck. De gör ju mer än att bara tillhandahålla böcker. Läs- och skrivarläger, bokklubbar, sagostunder och teater där barn från alla samhällsklasser oavsett socioekonomisk bakgrund kan ta del av ett kulturutbud som är riktad till barn. Vikten av barnboks bibliotekarier har det också forskats om.

– Det spelar ingen roll hur många böcker det finns om det inte finns en person som kan bemöta barnen på deras villkor och lyssna till deras intresse för att därefter hjälpa dem in i den fantastiska värld som läsning och kultur kan vara, säger Amira Sofie Sandin och Emma Berge Kleber.


Vasastansborna gillar sitt bibliotek på Odenplan

Citynytt gjorde ett besök på Stadsbiblioteket Odenplan och samtalade med Karina Nilsson, samordnare på barn – och ungdomsavdelningen.
Hon bekräftar mycket av vad studierna och forskningen i kunskapsöversikten visar. Här erbjuds läsklubbar för olika åldrar som då möts en gång i månaden men också annan aktivitet i samband med det, vilket just denna termin kommer att ske sista tisdagen i månaden.
På helgerna under februari och mars kommer pensionärerna Märta och Ester att ha sagostunder i sagorummet.

Folkbibliotek – förskolornas egna bibliotek

– Folkbibliotekets fokus är förskolorna och barn på fritiden, berättar Karina. Skolorna har oftast egna skolbibliotek men skolbarnen är såklart välkomna hit på fritiden. Tyvärr har inte alla skolor sina egna bibliotek och då är de självklart välkomna till oss. Karina berättar att många barn kommer regelbundet och lånar böcker. Det finns också en bokbuss som åker ut till ett 70-tal förskolor runt om i Stockholm som har för lång väg till ett bibliotek. Under loven erbjuds också olika aktiviteter.
– Här på Norrmalm fungerar öppna aktiviteter utan tidsbokning bäst. Upplägget har varit att det bland annat finns pysselaktivitet, sagostunder varje timme och tipspromenader med en bokgåva i pris.

Bibliotekarierna kan erbjuda litteratur för alla

Att bibliotekarierna har en viktig roll har Karina stor erfarenhet av. Hon har jobbat med detta i mer än 15 år och man riktigt ser hur hon brinner för sitt uppdrag.
– Här på Stadsbiblioteket är det aldrig tomt under öppettiderna, så här märks inte att läsarintresset skulle ha minskat på något sätt hos barn och unga, berättar Karina och fortsätter:
– Det lånas jättemycket böcker och många barn och unga kommer själva fram till bibliotekarierna och frågar om hjälp att hitta böcker. Det finns barnfamiljer som besöker oss på helgerna och ber om hjälp att hitta passande böcker för sina barn i olika åldrar.

Bibliotekarierna kan också hänvisa till digitala hjälpmedel som skapar läslust och vägledning. På bibliotekets hemsida finns också mycket tips och resurser som kan vara en hjälp för föräldrar och lärare som vill få i gång läsintresset hos barn.

Mycket att välja på i bokhyllorna

Karina skickar med tipset att låta barnen låna det de vill låna.
– Ibland hör vi vuxna kommentera barnens val av böcker och de kan säga, nej ta inte den där den är för svår, nej ta inte den, den är för lång eller inte den för det är en faktabok. Då är rådet att låta dem ta den bok de vill och skicka med eller smyg med något annat också.

Hundläsningen kommer upp även här och Karina berättar att de för några år sedan hade en anställd som ägde en tränad hund just för den här uppgiften. Då skedde det på en specifik lugn plats dit lärare kunde boka in barn som kunde bli hjälpt av att få läsa sin bok för en hund. Idag finns inte den verksamheten på Stadsbiblioteket.

Bibliotekarierna får också gå kurser, lyssna till föreläsningar och delta i digitala bokklubbar för att hela tiden utvecklas och få insikt om olika områden inom litteraturen, olika skriv-, läs- och även dans projekt.
– Barnkonventionen och barnperspektivet är viktigt för en bibliotekarie men är nog lättare för oss som är specialiserade på barn – och ungdomsböcker, säger Karina.

Stadsbiblioteket – kulturrikt vardagsrum i Vasastan

Karina har så mycket spännande att berätta och material att visa, tiden bara flyger i väg.
När jag kliver ut från sagorummet där vi haft vårt samtal möts jag av en aktiv barn -och ungdomsavdelning. Vuxna och barn sitter tillsammans vid låga barnanpassade bord och antingen läser en bok, skriver bokstäver eller spelar spel tillsammans. På en stor matta mitt i rummet kravlar små bebisar runt, bokstavligen med sina föräldrar och några äldre syskon. Det känns verkligen avslappnat och välkomnande. Kul att se att Vasastansborna uppskattar sitt bibliotek.

Länk till boken: Barns och ungas bibliotek – en kunskapsöversikt

Text och Foto: Caroline Widell