En rapport från Ungdomsbarometern visar att över hälften av ungdomar mellan 15-24 år har använt AI för att fuska i skolan. Många uppger även att de är osäkra på var gränserna för fusk går.
Utbredningen av AI bidrar med nya utmaningar för skolorna. Hela 52% av ungdomar mellan 15-24 år har någon gång använt sig av AI för att fuska på en skoluppgift, enligt en rapport från Ungdomsbarometern. Flera av dem uppger även att de inte vet var gränserna går för vad som är tillåtet och inte.
Det saknas nationella riktlinjer kring hur man får använda AI i skolan, men under våren 2023 gick Skolverket ut med nya riktlinjer kring inlämningsuppgifter.
– När det gäller fusk så är Skolverket tydliga. Skolverket avråder från inlämningsuppgifter som är betygsgrundande, om man som lärare bedömer att man inte kan säkerställa tillförlitligheten i innehållet, säger Alper Yilmaz, undervisningsråd på Skolverket.
Eftersom betygssättning är en myndighetsutövning måste den vara tillförlitlig och rättssäker. Den ska bygga på att underlaget går att lita på samt att det uttrycker elevens kunskaper, skriver Skolverket på sin hemsida.
– Lärare behöver vara tydliga med vilka hjälpmedel som får eller inte får användas. Det är bra om skolor och lärare diskuterar hur skriftliga uppgifter kan utformas och genomföras. Det är också viktigt att skolor förklarar för eleverna om och hur chattrobotar får användas i skolarbetet. Om det finns en gemensam hållning på skolan kan det underlätta för både lärare och elever, säger Alper Yilmaz.
Svårare att avslöja fusk
Elisabeth Bylund, biträdande rektor på Kaggeholms folkhögskola, menar att den största förändringen på skolan är att det har blivit svårare att identifiera fusk.
– Det är inte helt nytt på så vis att man aldrig tidigare har fått fuska eller plagiera någons text, och det är ju lika fel att göra det med hjälp av AI. Men det är svårare att säkerställa och svårare att avslöja fusk.
Hon uppger att skolan behövt tänka om kring hur de kontrollerar elevernas kunskap.
– Det blir kanske mer processer man får titta på över tid, där man får följa deltagarens arbetsförlopp. När det är viktiga kunskapskontroller som måste göras i olika ämneskurser så får man göra det i klassrummet och lite mer med papper och penna, så man kan säkerställa att det inte är hämtat från AI, säger Elisabeth Bylund.
Blir en del av undervisningen
Men AI bidrar inte endast med negativa effekter. Det finns möjligheter att använda sig av AI som ett verktyg för lärande, menar Elisabeth Bylund.
– Vi försöker tänka att vi kan hitta moment där man kan använda sig av AI som ett stöd. Till exempel för att skapa en struktur eller be den sammanfatta någonting. Sen måste du ju ändå göra jobbet själv och kontrollera att det den säger är korrekt.
Under hösten 2024 kommer gymnasieskolor och utbildningsanordnare inom komvux kunna erbjuda artificiell intelligens som ett ämne i skolan, enligt Skolverket. Elisabeth Bylund ser det som en självklar del av utbildningen i framtiden.
– Vi kommer vilja bädda in det i den digitala kompetensen, där det blir en naturlig del för alla att lära sig hantera och förhålla sig till AI som arbetsredskap. Jag tror att det är jätteviktigt, inte bara för elever och lärare, utan för alla i samhället.
Text: Taylor Sipes
