Fröken Snusk och hennes producent Rasmus Gozzi anklagas just nu för att ha köpt fejk-lyssningar på streamingtjänsten Spotify. Själva har de valt att inte kommentera anklagelserna i media. Med hot om polisanmälan från branschorganisationen Ifpi väcks frågan om vad streams har för betydelse inom musikbranschen. Vad räknas egentligen som fusk?
Googlingen ”hur man tjänar pengar på sin musik” visar förslag som att sälja beats, lära ut musikproduktion och att mixa andras musik. Däremot syns ingenting om att tjäna musik på sina streams från olika musikplattformar. Enligt studiefrämjandet motsvarar en lyssning på Spotify mellan två och fem öre, så vad är det egentligen för vits att köpa streams? William Lindhe är musikproducent och menar att lyssningar inte har någon direkt ekonomisk betydelse alls, men kan ha betydelse för andra inkomstkällor.
– Man kan komma med i spellistor, få bättre publicitet och fler följare på sociala medier. Det gör i sin tur att man kan ha spelningar och turnera, säger han.
Bättre med riktiga lyssningar
Det kan alltså vara fördelaktigt att få mycket lyssningar på sina låtar, men William Lindhe förklarar att det alltid är bättre med ”organiska streams”, alltså lyssningar från riktiga personer, än streams från bottar. Själv skulle han aldrig vilja ha fejkade streams på sina låtar.
– Kvalitén på ens streams blir sämre. Siffrorna går uppåt med bottar, men det är bara riktiga personer som kommer spara din musik, lägga till den i listor eller börja följa din profil.
William Lindhe berättar att en av hans låtar vid ett tillfälle lades till i en lista med bottar. När han hörde av sig till Spotify för att försöka lösa problemet sa de att de inte kunde göra något.
– Det började rulla in några hundra lyssningar och det kändes inte bra. Jag försökte få bort låten från listan för att inte sabba kvalitén på mina lyssningar genom mindre organisk spridning.
Gynnar ingen i längden
Emil Odin är musiker och går musiklinjen på Kaggeholms folkhögskola i Vasastan. Även han menar att streams inte genererar så mycket pengar i sig, men att de kan få en artist att verka bättre.
– Oftast associerar nog lyssnare hur bra du är med hur många streams du har. Jag tänker att det mest har en visuell effekt, säger han.
Att kunna köpa streams tycker han är moraliskt fel och han tror inte att det gynnar någon i längden.
– Man är ganska sårbar som artist tror jag. Det krävs inte så mycket för att man ska få dåligt rykte.
Men var går gränsen?
Vad borde egentligen räknas som streamingfusk? Emil Odin menar att gränsen går vid pengarna.
– Att be en kompis streama ens låt är inte lika allvarligt som att köpa streams från bottar.
När William Lindhe får frågan ger han ungefär samma svar.
– Om man streamar musik från sin kompis som har 50 lyssningar så har det ingen betydelse. Gränsen går väl vid att det sker systematiskt och med tusentals bottar.
Lyssnare ska inte gå att köpa
En framtid där det bästa sättet att nå ut mad sin musik är genom att köpa streams är ingen ljus framtid, tycker Emil Odin.
– Musik ska komma från hjärtat och lyssnare ska inte gå att köpa. Den ska tilltala nån och man ska lyssna på musik av egen vilja, avslutar han.
Text: Adina Koch