Skuldbeläggning, obetald övertid och tolvtimmars-pass utan mat- eller toapaus. Efter Aftonbladets rapport om missförhållanden på kafékedjan Espresso House har nu CityNytt pratat med en tidigare anställd på kedjan. Under sina två år vittnar den tidigare anställda om stressiga arbetsförhållanden och pressen från företagets ledning.
“Min första dag på jobbet blev jag lämnad ensam direkt, trots att jag aldrig rört en espressomaskin innan. Platschefen gick iväg på möte och jag blev tillsagd att ”Lösa det””
Orden kommer från Lisa Olsson, tidigare anställda på en numera nedlagd filial till kaféjätten Espresso House. Mellan 2018 och 2019 var hon anställd på företaget och berättar nu om sin upplevelse för vasastanstidningen Citynytt. Under perioden arbetade hon på en enhet där hon alltid var ensam på arbetsplatsen, trots att man under högsäsong och rusning var lovad att vara minst två stycken på plats.
– Min känsla är att Espresso House ville maximera vinsten. Det blev billigare för dem om bara en jobbade, berättar Lisa Olsson för CityNytt.
Hon menar att arbetsuppgifterna i sig var roliga men pressen och arbetsförhållandena var hemska. Under stor del av hennes tid fanns det ingen platsansvarig att vända sig till. Detta då hon var utbränd och det blev upp till Lisa och hennes kollegor att sköta beställningar, schemaläggning och sköta det övergripande ansvaret. Utan att få betalt för extraarbetet det innebar.
– De platschefer jag ändå hade var bara något år äldre än mig. De var inte utrustade för den press och hets som kom från företagets ledning, menar hon.
Hon berättar att om man sa att man var sjuk blev man inte tagen på allvar och skuldbelagd med att man sätter sina kollegor i en svår situation.
– Jag jobbade med 40 graders feber mer än en gång, det fanns inget som hette ”sjukanmäla” för isåfall var det vårt fel att caféet fick hålla stängt och gick miste om vinst menar hon.
Trots att arbetet inte enbart var hemskt är det trots allt de minnena som består menar Lisa.
– De var mycket övertid och att inte ha möjligheten att ta raster eller toapauser, säger hon och fortsätter;
– Egentligen skulle man bli avlöst vid lunch varje dag, men på grund av underbemanning så hände detta aldrig under min tid på Espresso House.
Hon berättar att det inte sällan handlade om att arbeta tolvtimmarspass. Då cafét låg väldigt centralt i Stockholm strömmade det in folk under dagarna och möjligheten att sitta ned och ta rast eller äta var obefintlig.
Efter Aftonbladets nya uppgifter om historier från anställda inom företaget träffade tidningen koncernchefen Anssi Thureson tidigare i veckan. Han sa följande på frågan om vad han vill säga till tidigare anställda som inte mått bra under sin tid på företaget.
– Om människor haft negativa upplevelser av att jobba hos oss så gör det mig ledsen. Då skulle jag vilja få möjlighet att sitta ner och prata om vad som gått fel. Målet är att alla våra anställda ska trivas. Vi jobbar väldigt hårt för att det ska bli så.
Till samma tidning har det berörda fackförbundets (HRF) representant Peggy Nyholm uttalat sig om situationen. Hon anser att utvecklingen på Espresso House går åt rätt håll.
– Min uppfattning är att Espresso House inte sticker ut jämfört med andra bolag i branschen. Men det kan ju såklart finnas problem som vi inte har kännedom om, säger Peggy Nyholm
CityNytt sökte under föregående vecka Espresso House för en kommentar om den tidigare anställdas kritik mot företaget. Under tisdagen mottog vi svar från från Stina Möller, landschef Espresso House Sverige.
Den tidigare anställda menar att det ofta var arbete 12 timmar i sträck utan kollegor eller platschef. Utan att ha möjlighet att gå på toa på grund av den ständiga tillströmningen av gäster. Finns de ställen där man arbetar själv och detta kan inträffa på Espresso House? Vad har ni för policy kring hur många man ska vara på varje arbetsplats?
– Vi bemannar efter förväntat antal gäster, men även utifrån storlek på coffee shop. Givetvis ska man ha möjlighet till ett toalettbesök. Inom detta område har vi gjort stora framsteg sedan 2018/19. Vi har implementerat våra schemaläggnings-principer, där vi inte bara säkrar att vi följer det som är föreskrivet enligt kollektivavtal utan också säkrar rätt planering utifrån förutsättningarna på våra shopar. Men även innan dessa principer lanserades följde vi regeln om max 5 timmars ensamarbete, så den upplevelse du beskriver ser vi allvarligt på, säger Stina Möller.
Hon menar att de dröjde 9 månader innan hon fick sin utbildning som barista, trots att hon var lovad att få det första veckan. Hur kan de ha dröjt så länge och finns det risk att de händer fortfarande med nyanställda?
– Vi kan inte svara på varför det har dröjt så länge i det enskilda fallet men vi kan bekräfta att det inte skall gå till på det sättet. För att undvika den typen av felaktigheter i utbildningsgenomförandet har vi förbättrat uppföljningen av genomförd utbildning på individnivå. Vi följer nu genomförandet på shop-, distrikt- och landsnivå på månadsbasis, så att vi kan se om det är kollegor som inte genomfört den utbildning de skall.
Hon var tvungen att arbeta med feber mer än en gång för att annars bli skuldbelagd att sätta kollegor i klistret beskriver hon, kan ni förstå att anställda känt så och vad har ni för policy kring sjukanmälningar för anställda.
– Givetvis ska man inte arbeta när man är sjuk. Vi har tydliga rutiner och policies för hur sjukanmälningar och frånvaro skall hanteras, säger hon och fortsätter;
– Vi ska vara en arbetsplats där våra anställda trivs och utvecklas och det är viktigt och bra att detta kommer fram. Vi tar våra medarbetares feedback och erfarenheter på allvar. Det hjälper oss att förbättra vårt sätt att arbeta. Vi beklagar att det ibland blir fel, trots de bästa intentioner från vår sida.
Foto och Text: Mattias Eckerman
